Dag 169, Perhentian Islands - Kota Bharu - Tioman Island, Malaysia

Efter att ha svalkat oss i Cameron Highlands åkte vi vidare mot havet igen, till Perhentian Islands närmare bestämt. Perhentians är en liten ögrupp i nordöstra Malaysia, med två öar man kan bo på, Kecil (lilla) och Besar (stora). Vi valde den lilla ön av det enkla skälet att den är billigare och därmed bättre anpassad för backpackers. Väl framme så slogs vi av hur underutvecklad ön kändes, i jämförelse med till exempel Thailands öar. Det som finns är två stränder sammankopplade med en smal stig och kantade med bungalows och restauranger, men en total avsaknad av fordon och vägar. Varje ställe har en egen liten dieselgenerator som står och brummar och förser en med lite elektricitet och ljus under dygnets mörka timmar. Så vad gör man då på en sån här ö som uppenbart inte har mängder att bjuda på? Man utnyttjar faktumet att de har asiens billigaste dykning och upptäcker livet i korallreven under ytan, där vi träffade på några sköldpaddor, små hajar, scorpionfish, pufferfish och mycket annat, tittar på vrak och blir attackerad av en titan triggerfish; äventyrligt med andra ord! När man inte dyker så kan man antingen äta BBQ på någon av strandens alla restauranger, passa på att gå på gratis yoga, fascineras av öns djurliv (vi såg en två meter lång limegrön orm, en tre decimeter vandrande pinne och många meterstora ödlor/varaner) eller ta långa strandpromenader på Long Beach.

Det kan vara högt tryck på boendena, framförallt om man anländer under helgen - då har man bäst chans att hitta något på Long Beach, som ligger en kort promenad från piren på Coral Bay. Priserna här är en aning högre än på fastlandet, men det går att hitta hyfsat billig mat; mee goreng mamak (fried noodles, spicy) på Ewan's place och fruktfatet på Amelia's rekommenderas!

Hitta ormen :)

När vi tröttat på allt som Perhentians hade att erbjuda så tog vi oss upp för ett kort stopp i Kota Bharu, där vi njöt av god (och billig) mat, traskade runt på marknader, besökte museum och konstgalleri och gick på en skuggteatershow (väldigt jobbig musik och ganska händelsefattigt, men ett historiskt och kulturellt arv). Två heldagar i den staden kändes ganska lagom så vi tog nattbussen ner till Mersing och första färjan ut till Tioman Island. Vi bosatte oss på stranden Air Batang, sömnigt, lugnt och nästan tomt på turister. Vädret var mera ostadigt och det regnade lite varje dag, men det drog ner temperaturen till väldigt behagliga nivåer så vi spenderade några dagar i sängen/på verandan med en god bok med avbrott för djungel- (bland massor med apor!), eller strandpromenader. Studerade hur tidvattnet kom och gick(flera meter i skillnad), njöt av god mat på lokala restauranger och billig taxfree-öl på kvällarna. Väldigt lugna och avslappnade dagar med andra ord. Vad gäller boendet är Tioman billigare än Perhentian, och man kan få en bungalow med privat badrum för 30-40 ringgit.

Nästa stopp är Singapore, där vi ska njuta lite av västerländsk standard (och försöka att inte bränna en allt för stor del av vår budget) några dagar, så det är vad ni får läsa om i nästa inlägg!

Dag 163, Penang - Cameron Highlands, Malaysia

Så för några veckor sedan anlände vi till Malaysia, första stoppet Georgetown på ön Penang - känt för god mat och streetart. Vi hittade boende i närheten av området Little India och belönades med närheten till ett par restauranger med fantastiskt god indisk mat. Här upptäckte vi roti canai, tandoorikyckling och briyani med glädje. På kvällarna gav vi oss ut bland matvagnarna och de små lokala ställena för autentisk malaysisk streetfood, som char kway teow, nasi lemak, mee goreng och asam laksa. Och de här namnen säger en såklart ingenting om man inte snappar upp lite behändiga matord:

Nasi - ris

Mee - nudlar

Goreng - stekt (mee goreng = fried noodles)

Lemak - kokosmjölk

Ayam - kyckling

Kopi - kaffe

Teh - te

Sup - soppa

Malaysiskt te är såklart en höjdare, om än ganska sött (mycket kondenserad mjölk), framförallt i klassikern Teh Tarik. Förutom att äta god mat gick vi runt och kikade på de gamla kolonialbyggnaderna från när britterna var här och härjade, kollade på en massa streetart (bland annat delar av utställningen 101 Lost kittens) och lekte lite i ett museum med 3D-konst. En av dagarna åkte vi på utflykt med en otroligt långsam buss till Penang Hill, där vi åkte väldigt brant tåg uppför kullen för att avnjuta en vacker utsikt. Eftermiddagarna här var ofta regniga och åskiga, och denna eftermiddag stod vi på toppen av kullen och såg hur ett massivt regnoväder hängde tungt över Georgetown. På det stora hela tyckte vi att Penang var helt okej, men inte fantastiskt. Trivdes bra men hade kanske lite för höga förväntningar. Så ganska snart åkte vi vidare.

Cameron Highlands var däremot en riktig pärla och hamnade direkt bland favoritdestinationerna. Här är det svalt och skönt (15 - 25 grader), eftersom det ligger ca 1500 meter över havet. Vi bodde i en liten by som heter Tanah Rata, men om man tror att man hamnar långt ut på landet bortom civilisationen har man fått det lite om bakfoten - här finns tillochmed ett Starbucks! Efter många veckor med väldigt varmt väder var det otroligt skönt att kunna gå promenader utan att svettas på dagarna, ha på sig långärmat om kvällarna och njuta av varma duschar. Här finns ett flertal stigar i djungeln som man kan promenera längs. Många går uppför något berg, och de flesta tar en eller två timmar att gå. Man får dock vara lite flexibel i sitt planerande eftersom vissa av stigarna inte längre finns, och andra kan vara lite svåra att hitta. Eftersom det inte bara är djungel, utan regnskog, bjuder promenaderna på något nytt, och lite mer djurliv - framförallt ödlor, ekorrar och fåglar. De klassiska turerna man kan ta (som dock även kan göras på egen hand) inkluderar ofta jordgubbsodlingar (med självplock, och goda jordgubbar dessutom!), butterfly farm och det bästa - teplantage! Teplantagen är otroligt vackra, med flera nyanser av grönt, och sträcker sig så långt ögat kan nå. Man kan också få en liten minitur i tefabriken, och dricka te på plats (fast det är ganska dyrt). Men att ta en promenad ute i teodlingarna är som att kliva in i en helt annan värld; magiskt!

Här firade vi också min födelsedag. Till frukost ville jag ha jordgubbsscones, men blev lite besviken när jag insåg att det var mer som en sockerkaka än som en frukostbulle, och serverades med vispgrädde istället för smör och marmelad. Men tillsammans med en äggmacka och masala-te gick det bra! Sen tog vi bussen till nästa by, Brinchang, där vi började gå på en av stigarna, som ledde oss uppför ett av de högre bergen, Gunug Brinchang. Uppe på toppen hade vi en fantastisk utsikt, och därefter kunde vi ta en liten runda i Mossy Forest, som är precis vad det låter som. Påväg nerför berget stannade vi och vilade på ett jordgubbsställe, där vi åt medhavd lunch (nasi lemak för Valle och roti canai för mig) och egenplockade jordgubbar till efterrätt. En liten bit vidare längs vägen kom vi ut vid ett teplantage och gick runt bland tebuskarna ett tag och njöt av vyerna. Sen var det en lång promenad och en taxiresa tillbaka till vår by, och vila innan en god middag på vår favoritrestaurang, Sri Brinchang: mutton curry med roti och en jordgubbslassi. Och så en chokladtårtbit efter. Summerat, bra dag!

Generellt såg dagarna ut som så: nasi lemak till frukost (2.50 ringgit), köper take away lunch i form av mee goreng med chilisås (4 ringgit) och sen ta oss till någon av stigarna och promenera i djungeln tills vi blev hungriga och pausa för lunch. Ibland fick vi lifta för att komma tillbaka till byn om vi inte kunde ta en annan stig tillbaka. Vila på eftermiddagen och god indisk mat till middag; Aloo Gobi med naan bröd, eller curry, eller annat gott. Med te, såklart. Malaysiskt eller masala-te. Nasi lemak är förövrigt en klassisk malaysisk rätt som består av ris kokat i kokosmjölk, grönsaker, stekt ägg och chilisås, eller något annat tillbehör. Ska man till Malaysia är Cameron Highlands ett måste!

Vackra teplantage!

Födelsedagsmiddag

På djngelpromenad

Dag 150, Koh Phangan, Thailand

Vår andra semsterdestination blev intilliggande Koh Phangan. Ön är kanske mest känd för sina Full Moon Party (och Half moon party och Black moon party), men har mycket mer att erbjuda och är verkligen en av mina favoriter. Vi lyckades anlända samma helg som Full Moon Party (som hålls en gång i månaden,kring fullmåne, och varar i fem-sex dagar) men var inte så lockade av konceptet och allt vad det innebär, så vi sökte oss till en vacker strand på västkusten, Srithanu, där det var väldigt tyst och lugnt. Kontrasten är stor mellan södra delens fester, och norra delens yogaretreats och vegancaféer.

Koh Phangan är en ganska stor ö, men är väldigt lätt att utforska med motorcykel. Vissa delar är väldigt branta, men det är främst i söder. Vi hade ett par lugna dagar på stranden, och ett par dagar när vi utforskade andra delar av ön (när det var för varmt för att bara ligga på stranden, och man brände fötterna om man gick barfota i stranden). På nordkusten ligger Chaloklam, en gammal fiskeby som har en hel del seafoodrestauranger (dock inte så billiga). Följer man vägen en bit österut finns det en liten djungeltrek man kan gå över kullarna bort till Bottle Beach, som tar omkring en timme att gå. Det är en väldigt fin slinga, och Bottle Beach är en av de finaste stränderna av de som vi besökte. Orkar man inte gå hela vägen tillbaka kan man ta båttaxi för 100 baht/person. 

Till sydkusten tar man sig framförallt om man vill festa, då Haad Rin står för Full Moon Party. Här finns också en viewpoint med utsikt över både Sunrise beach och Sunset beach. På östkusten ligger  Ao Thong Nai Pan Yai, som ocksåär en väldigt fin strand. Med det sagt var också vår strand otroligt fin. Vi satt nästan varje kväll och tittade på solnedgången, och hade ett fint, nytt rum för 600 baht på Seaview Rainbow. 

På morgnarna gick jag på yoga på Orion, bland den bästa yogan jag haft på resan (Ashtanga-Vinyasa 7.30-9.30, 300 baht), även den med havsutsikt. Vi köpte frukt till frukost, badade innan det blev för varmt, och åt lunch på vårt favoritställe, Hinkong Restaurang, som hade mycket god mat för 50 baht, och mixa-din-egen fruktshake för 30 baht. På eftermiddagarna utforskade vi ön eller kollade på marknaden inne i Thong Sala. Överlag är priserna billigare än Koh Tao,och man får utan problem mat för 50 baht och iskaffe eller fruktshakes för 25-30 baht.

Vår fina strand

Ett cashewträd, med cashewfrukt och -nöt!

Påväg upp till viewpointen på södra udden

Båtturen tillbaka från Bottle Beach

Tydligen ätbara? Sett på Saturday Walking street i Thong Sala

Street art i Thong Sala

Dag 143, Koh Tao, Thailand

Så var det dags för ännu en semester, och vart är bättre än de thailändska öarna? Efter en lång resa från Myanmar med flyg, tåg, tåg, taxi och båt kom vi fram till Ko Tao, som var första stoppet. Hela ön är full av dykskolor och dykresorter, och vi tog oss till en av dem, Big Bubble, efter en rekommendation. Eftersom vi tänkte ta våra Advanced Open Water certifikat här dealade vi till oss tre nätter gratis boende, och det var ett riktigt fint ställe, alldeles nybyggt och med fin utsikt!

Dykningen på Ko Tao är bland den billigaste man kan hitta här nere, så det är ett bra tillfälle att skaffa sitt dykcert. Dykutbildningen varade under två dagar och innefattade fem dyk, bland annat ett nattdyk och ett vrakdyk, och innebär att vi nu får dyka ner till 30 meter. Vi tog också ett extra dyk efteråt, och fick se en massa angelfish, bannerfish, en sköldpadda, triggerfish, porcupinefish och mycket mer.

Förutom att dyka hade vi ganska lugna dagar, som vi spenderade på Freedom Beach eller med att gå in till stan, klättra upp till viewpointen eller utforska till fots. Det är dock ganska brant på ön, mycket kullar upp och ner, så man orkar inte gå alltför långt. Priserna på ön är något dyrare än fastlandet, maten kostar kring 80-100 baht. Vår favoritrestaurang på ön blev Mo Nat OO OK, som har väldigt goda currys, och de små, mer lokala, ställena som ligger på vägen mellan Haad Tien, där vi bodde, och Mae Haad, "stan", där piren också finns. 

Jag passade på att gå på solnedgångsyoga på New Heaven, ett fint ställe med havsutsikt, bra lärare och med få elever, som även inkluderar andningsövningar och meditation. Är man ute efter mer klassiskt yogaflow finns Oceansound alldeles i närheten, med tre klasser om dagen (men utan havsutsikt). Båda ställena tar 300 baht för en klass. Och slutligen, vi åt massvis med frukt. Ett ställe i närheten av 7-11 i Haad Tien har stora fruktsallader som vi åt till frukost (70 baht) och välfyllda fruktshaker som vi drack en eller två gånger om dagen (30 baht).

Utsikt från vår balkong

Freedom beach

Dykning på gång

Uppe på viewpointen