Därefter åkte vi vidare till ett kloster på västkusten, Agios Panteleimonas, ett fint ställe men inte så mycket att se eller göra där (förutom starten till en fem kilometer lång vandringsled). Vi åkte sedan upp till nordvästra spetsen, där det förutom en strand också fanns en påfågelpark. Lite oklart vad de hade påfåglarna till, men där fanns flertalet hanar, honor och ungar, och mängder med fällda fjädrar låg på marken till många turisters förtjusning. Då det började bli lunchdags tog vi oss bort till den lilla fiskebyn Agios Antonios, där vi satt i skuggan tills vi blev kalla av vinden. Ett andra stopp i Megalo Chorio tog vi för att titta på dvärgelefantmuséet. Det var bara ett enda litet rum, och vi fick gå in i rådhuset för att be en av de anställda öppna till oss. Det var ganska intressant att få se och läsa om, och kanske ännu lite roligare att se att de fortfarande hade VHS-kassetter med information som man kunde köpa/låna.
Sista stoppet på turen blev Eristos, en stor sandstrand (vilket är ganska ovanligt i Grekland) där vi la oss för att vila och läsa ett tag. Dock fanns där gott om flugor som bets, så efter ett tag gav vi upp och åkte hem för siesta. Innan vi lämnade tillbaka moppen bestämde vi oss för att ta en sista tur söderut på ön. Vi hade blivit rekommenderade att köra dit eftersom det skulle vara en otroligt vacker sträcka - och det var det verkligen. Vi stannade på flera ställen och tog bilder på utsikten. Något förvånade och lite chockade blev vi när vi nådde vägens slut - en stor soptipp där de samlade och eldade upp allt skräp...

Dagen därpå blev ännu en renodlad vilodag med mycket läsning. Vi höll oss på vår strand större delen av dagen, passade på att ta lite bilder och bada mycket. Det var dags för mezekväll på Nikos igen och vi provade kötträtterna denna gången - mycket grillat. Det mesta var såklart gott, men vi uppskattade nog den andra mer (fisk/vegetariskt).
Så blev det dags för vår sista heldag på Tilos. Vi bestämde oss för att gå upp en timme tidigare än vanligt, klockan sju, för att ta ett morgondopp - något vi pratat om hela veckan. Något sömniga tog vi oss ner för alla trappor och kunde njuta av ett skönt bad i det stilla vattnet och det fina morgonljuset. Efter frukost gav vi oss ut på en promenad söderut längs kusten. Det här var dock en varmaste dagen under vår resa - det blåste nästan ingenting - så vi gick inte alltför långt innan vi vände. Så blev det dags för vår sista siesta. Ett sista dopp i havet, en sista dusch. En sista middag på vår favoritrestaurang, Nikos taverna: fyllda jättechampinjoner för mig och en vegetarisk pizza för Valle som hade så mycket ost att vi båda hamnade i en riktig matkoma och knappt kunde få i oss de oliver och öl som vi hade tänkt avnjuta på balkongen. och så packade vi väskorna.

Sista dagen på resan fick vi spendera på en annan ö, nämligen Rhodos. Vi blev väckta redan halv sex på morgonen för att hinna äta frukost och ta med väskorna ner till piren innan färjan gick halv sju. Vi fick se en otroligt vacker soluppgång, så det var inte så dumt ändå. När vi anlände till Rhodos skjutsades vi in direkt till Rhodos stad. Där kunde vi lämna våra väskor på ett av hotellen för dagen, eftersom transferbussen till flygplatsen inte gick förrän nio på kvällen.
Vi blev lite lätt chockade och förskräckta av kontrasten från vår lilla, lugna by till denna stora, (ganska fula), stad där nästan alla pratar svenska, danska eller norska, och där solstolsraderna med parasoll nästan enbart har vita-snart-kräftröda turister som ligger och svettas. Vi orienterade oss snart bort till hamnen och gamla stan, ett område med små krokiga gator, inringat av muren till en stor fästning. Där inne var det fullt med restauranger, kaféer och souveniraffärer. Vi passade på att äta pita gyros till lunch och dricka traditionellt grekiskt kaffe. Vi tog också en tur förbi en mindre olympisk arena i utkanten av stan. Resten av kvällen var det mest väntetid, och en middag på en restaurang där alla pratade svenska. Resan hem var lång och trött, eftersom flyget gick strax innan midnatt och tågen hem från Kastrup bara gick en gång i timmen på morgonen.

På återseende säger vi till Grekland, och längtar redan till vårt nästa äventyr - Norge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar