Juli/Augusti 2018 - Roadtrip i Norge - Del II

Efter att ha stigit ur tältet på morgonen och nästan attackerats av svärmar med knott,samt petat i sig salt atlant-gröt (med blåbär som tröst) var vi ganska glada över att köra vidare. Dagens mål var Romsdalsfjorden och den lilla orten Åndalsnes. Där fanns vandringsleder upp på berget, Romsdalseggen, och vi valde, precis som de flesta andra turister på plats, att gå den första sträckan upp till utkikspunkten. En stigning på 500 meter under en ganska kort sträcka längdmässigt innebar att det var väldigt brant, men väl uppe på platån var det såklart väl värt utsikten. Vi hade tur nog att kunna njuta av den vackra utsikten och komma nästan hela vägen ner igen innan det började regna.

Från Åndalsnes var det inte långt till nästa "turistmål" - Stigfossen och Trollstigen. En spektakulär plats där vägen slingrar sig uppför berget genom flertalet hårresande hårnålskurvor och med vattenfall på båda sidor. Det var otroligt häftigt att se, både nerifrån och uppifrån, men upplevelsen att köra från den ena punkten till den andra var ingen höjdare. Som flera andra av de vackra turistvägarna i Norge är vägarna väldigt smala, och när det är så pass brant trängs man gärna inte med turistbussar och husbilar i kurvorna. Men väl uppe på toppen kunde vi såklart njuta av utsikten. Det fanns plattformar dit de flesta turister strömmade för att ta de klassiska vykortsbilderna över vägen, vattenfallen och dalen. Några hundra meter bort längs en stig kunde vi dock njuta av utsikten helt själva, plocka lite blåbär, och till och med få lite solglimtar. Det var något förvånansvärt, men otroligt skönt, att nästan inga andra turister bemödade sig med att gå längre bort än de stora fotoplattformarna.
På kvällen tältade vi i närheten av en vandringsled och hade en fors med bergsvatten till hands. Det blev en riktig kalldusch, men ett väldigt fint ställe, och bara en liten bit bort längs stigen fanns mängder med snår som hade bland de största blåbären vi någonsin sett, och långt mer än vad vi kunde och orkade plocka. Jag tror aldrig jag sett och ätit så mycket blåbär som vi gjorde under vår resa i Norge. Det var fantastiskt gott, och lyxigt!

Nästa dag var det dags att besöka Geirangerfjorden. Även här fanns det en så kallad Trollstig, och den var om möjligt ännu värre än den första. Den lilla byn vid fjordens ändpunkt verkade vara ett populärt tursitmål, och förutom en enorm färja så fanns det även ett stort antal tursitbussar som körde upp och ner för den slingriga vägen - att möta sådana bussar och husbilar som har en väldigt stor svängradie är verkligen nervöst och stressigt. Vi tog oss igenom byn och en liten bit längre bort, där vi hade tänkt gå en promenadsträcka som skulle ta oss till en utkikspunkt. Det visade sig dock att stigen var både längre och brantare än vi trodde. När vi äntligen började närma oss utkikspunkten började det dock regna, och kort därefter såg man inte mycket av fjorden alls. Till slut gav vi upp och tänkte ta oss tillbaka så fort som möjligt, eftersom det hunnit bli en bra stund efter lunchtid, men det var lättare sagt än gjort då regnet gjorde stigen väldigt hal. Även när vi fortsatte köra så höll regnet i sig, och molnen hängde lågt och tungt över fjället där vi tältade. Vi lagade mat sittandes i tältet, och passade på att diska och borsta tänderna under en av de korta regnpauserna. Detta var en av de kallaste nätterna vi hade med bara några få plusgrader.

Då vi var lite frusna när vi vaknade stannade vi till i första byn vi kom till för att fika med lite kaffe på ett café. Därefter körde vi vidare lite inåt landet, och vi stannade till för att ta en kort promenad uppe på ett fjäll där det låg stora områden med snö. Och så började det regna på oss. igen. Men när vi kom fram till Sognefjorden tittade solen fram en stund, och Valle passade på att prova fiskelyckan i fjorden medan jag satt och löste korsord.  

Nästa dag kom vi till den lilla byn Flåm. Vi började med att ta en promenad bort till ett vattenfall, och solen lyste upp en fin regnbåge, samtidigt som vi hade utsikt över byn och fjorden. Vi hade tänkt unna oss att äta lunch i byn och hittade några matvagnar som stod på ett litet torg. Där fick vi provsmaka en väldigt god rengryta, men när vi tittade på menytavlan och såg att de skulle ha 230 NOK för ris och gryta i en papptallrik tyckte vi att det var bäst att leta vidare... Lyckligtvis hittade vi ett fik där vi köpte varsin focaccia med gravad lax, och en kanelbulle (för mer "svenska" priser). Dock var det så otroligt blåsigt i Flåm att vi fick dra oss tillbaka till bilen för att äta vår bulle.

Eftersom vi hade tänkt ta oss an Trolltunga dagen därpå, men inte var säkra på var vi skulle parkera och tälta så körde vi dit för att reka lite. Men hela arrangemanget tänkte jag faktiskt spara till ett alldeles eget inlägg!

Juli/Augusti 2018 - Roadtrip i Norge - Del I

Så var det dags för första delen om vår resa till Norge - tolv dagar i bil/tält tillsammans.
Vi skulle ge oss av tidigt på lördagen. Valle åkte iväg för att hämta hyrbilen, och sen bar vi ner all packning: varsin stor och liten ryggsäck, en sportbag med extra kläder, två lådor med mat, en vattendunk samt bord och två stolar. Vi köpte med oss falafel till lunch och gav oss av med en gång. Vi visste att vi hade en lång körning framför oss - det rådande totaleldförbudet i Sverige gjorde att vi var tvungna att åka över till Norge för att få använda vårt stormkök. Här ska noteras att vi inte var hundra procent säkra på att det inte var totalt eldförbud i Norge också; det skulle visa sig i slutet av resan att det inte räcker med att googla "som vanligt", utan att man måste googla på norska för att få fram den typen av norsk information. Våra försök till efterforskningar gav inga resultat som antydde att det skulle vara olagligt, och eftersom det inte heller stod något på Norges officiella tursitsajt VisitNorway, så antog vi att det var okej. Hur som helst startade vi inte några bränder, och det var ju ganska "fuktigt" väder dessutom.

Ganska slumpartat tog vi sikte på en sjö, och trots en ganska slingrig väg dit visade det sig bli en helt okej tältplats. En vacker, stillsam kväll och fullkomligt omgivna av blåbärssnår. Jag har nog aldrig sett så mycket blåbär som vi gjorde under denna resan - det blev alltså blåbärsgröt till frukost i princip varje dag. Under natten drog det dock in ett ordentligt oväder med regn och blåst, vilket chockade oss lite efter att ha kommit från den svenska värmeböljan.

Nästa dag började äventyret på riktigt. Vi körde till fjället Glofökkampen och den närliggande campingen Johnsgård. Där fick vi tillåtelse att parkera över natten för att kunna ta en vandringstur runt fjället. Det här blev premiärturen för mina kängor och första gången på länge som jag gått med tung packning, och det var definitivt lättare sagt än gjort! Med en brant start på vandringen tog det inte många meter innan jag hade ordentlig mjölksyra, så denna första vandring gick inte särskilt fort. Till slut tog vi oss dock upp på "kammen" och ner på andra sidan, där vi skulle tälta. Redan när vi var påväg för att starta från gården kom det fram en glad och gullig hund och hälsade på oss. Det visade sig att han också var pigg på att vandra, för han utsåg sig själv till följeslagare/vägvisare och lunkade med oss hela vägen till vår tältplats. Han verkade stortrivas på fjället, och inte ens när vi vek av från stigen för att slå upp vårt tält lite längre bort gav han sig av. Han stannade hos oss ända tills vi ätit middag och skulle gå och lägga oss, och verkade trivas med lite sällskap.

När vi vaknade hade vår fyrbenta vän återvänt till gården, och vi hade en bra bit att gå då vi skulle runda fjälltoppen. Ganska snart efter att vi börjat gå visade det sig att kartan vi hade tagit med oss och stigarna inte alls stämde överens, och det blev en ganska snårig och bitvis blöt promenad tillbaka, och då är vi (mest jag) trötta och hungriga. Vi körde vidare och lunchade vid en rastplats på vägen. Återigen tog vi sikte på en tältplats vid en sjö, men det visade sig vara ett avgiftsbelagt område där man endast kunde betala med Vipps (norska swish), så vi vände. Vi tänkte åka ner och tälta i dalen, men hade svårt att hitta någon bra väg ner, så tillslut hamnade vi istället vid en fjälltopp, Hessdalen. I detta området har man siktat oförklarliga ljusfenomen vid ett flertal tillfällen, och informationsskyltarna hade kompletterats med fyndiga vägskyltar som varnade för UFOn. Även stigen upp till toppen hade fått några plattformar som skulle lämpa sig utmärkt för UFO-spaning. Vi traskade inte hela vägen upp till toppen, utan nöjde oss med att slå upp tältet en liten bit längre ner. Det var otroligt blåsigt, men vilken fantastisk utsikt vi hade! Och återigen, fullt med blåbär.

Nästa dag tog vi sikte på Trondheim, som skulle bli vår nordligaste punkt på resan (och dessutom den nordligaste punkten i Europa som jag någonsin besökt). När vi skulle stanna för lunch hittade vi en flod där vi kunde stanna för att laga mat och för att ta en välbehövlig "naturdusch". När vi väl kommit fram och lyckats parkera inne i Trondheim visade det sig att vi var tillbaka i värmeböljan för en dag. I gassande sol och över 30 grader gjorde vi vårt bästa för att strosa runt och upptäcka staden. Vi besökte domkyrkan, kollade runt på en medeltidsmarknad och beundrade husen längs kanalen, som med sina glada färger påminde oss lite om Köpenhamn. Efter att ha vilat i skugga på ett fik (som förståeligt nog hade slut på is) kände vi oss ganska nöjda och trötta med stadsbesöket. Vägen ut ur staden blev dock längre än vi trodde, då en bilolycka i de komplicerade rondellerna orsakade trafikstopp i en timme. Till slut lyckades vi komma bort från stan och ut i naturen igen. Kvällens tältplats blev en väldigt snårig plätt i närheten av en strand. Den krångliga eller bökiga promenaden till en blivande tältplats blev alltid kompenserad av en vacker utsikt, som tur var.

På vår femte dag kom vi äntligen ut till kusten. Vi åkte med vår första bilfärja och njöt av att vara vid havet. Vi kom också fram till den första turistvägen, Atlanterhavsveien, som skulle kunna ses som Norges motsvarighet till Great Ocean Road. Sträckan har bland annat en rad stora broar som knyter ihop ett pärlband av små öar i skärgården, och bjuder på flertalet vackra utkiksplatser där man kan stanna till, ta bilder och köpa souvenirer. Här spenderar vi lite extra tid och njuter av (den mer rimligt varma) solen och utsikten. Vidare kommer vi till en stor strand, Farstadsanden, som ska vara världens nordligaste sydvända sanddyner, eller något i den stilen. Hur som helst är det en väldigt fin strand, och vi njuter av ett friskt dopp i Atlanten. Återigen har vi problem med tältplatsen - vad som ser ut att vara mossbeklädd sten var egentligen våtmark med förrädiska hål.

Nästa morgon fick vi en tuff start på dagen då vi vaknade upp till svärmar av något slags knott som inte ville lämna oss ifred. Dessutom insåg vi att havregrynsgröt kokat med vatten från Atlanten inte direkt är någon hit... Som tur var hade vi äventyr att se fram emot under dagen - mer om det i nästa del!

Roadtrip i Norge - Förberedelser

Innan jag berättar om allt spännande vi gjorde och såg på vår bilsemester i Norge, tänkte jag berätta lite om hur vi förberedde oss inför resan. Vi gjorde ju en liknande resa i Australien, men då var vi begränsade av vad vi kunde och orkade packa med oss på flyget, samtidigt som det inte krävdes lika mycket extern utrustning - vi hade ju både sovplats och kök inbyggt i bilen.

Först och främst funderade vi på hur vi skulle organisera själva körningen. Vi hade hoppats på att kunna flyga till Norge och hyra bilen där, kanske till och med hämta och lämna på olika ställen. Men flygbiljetterna var såpass dyra att det blev billigare (och något enklare) för oss att hyra bilen här i Malmö och köra hela vägen istället.

Eftersom Norge är känt för att vara ett dyrt land ville vi spendera så lite pengar som möjligt där - och utnyttja deras allemansrätt för att campa ute i naturen. Här behövde dock främst jag uppdatera min friluftsutrustning som var ganska knapphändig sedan tidigare. På packlistan stod bland annat:

• Underställ och strumpor i ull
• Vandringskängor
• Fleecetröja
• Vatten- och vindtätt ytterlager (skaljacka + byxor)
• Sovsäck, liggunderlag och kudde

Sovsäck och fleecetröja hade jag sedan innan, likaså ett par "friluftsbyxor" som jag fått i present av Valle förra året. Resterande fick inhandlas (så mycket som möjligt på rea) från bland annat Sportamore och Outnorth. Att investera i uppblåsbart liggunderlag och kudde var guld värt för mig som har svårt att sova på för hårda och kalla underlag - även om det hade varit ännu lyxigare att ha en riktig kudde.

Sen behövde vi såklart ta med stormkök, "matkit" med tallrikar, muggar och sporks och tält.

Vi gjorde en stor beställning från Matsmart för att få lite basvaror, och kompletterade med en handling från Willys. I våra stora matkartonger fanns mest sådant som var i portionsförpackning och som skulle gå lätt och snabbt att laga: ris, nudlar, pasta, färdiga pastasåser, bönor, konserver med grönsaker och så vidare. Samt russin, mandel och energibars som mellanmål. 

Vi såg också till att packa lite annat nyttigt: reseapotek, böcker, en stor vattendunk, ficklampa, badkläder och handdukar och kameror såklart. Jag investerade till och med i ett begagnat vidvinkelobjektiv som jag hittade på Blocket.

Vi hade kollat upp en ungefärlig resrutt med hjälp av VisitNorway, framförallt deras guider om de mest spektakulära fjordarna och turistvägarna. Under själva resan hade vi inte någon fysisk karta med oss, utan använde mest Google Maps. Vi försökte också att i så stor utsträckning som möjligt navigera runt tullvägarna för att inte få så stor kostnad där.

Sedan var det egentligen bara att köra! De största utgifterna för resan blev således bilen och bensinen. Jag la en del pengar på kängorna och skaljackan. Vi åkte ett par bilfärjor som kostade cirka 140 NOK styck, åkte på ett par mindre tullavgifter och fick betala 500 NOK för parkeringen vid Trolltunga. Men på det stora hela, en ganska billig tolvdagarssemester!