Dag 207, Flores, Indonesien

Vidare på otursspåret fortsatte vi då vi äntligen skulle boka flygbiljetterna till Flores och upptäckte att i princip alla biljetter var slutsålda, vilket innebar att vi var tvungna att boka med Garuda Indonesia, ett dyrt (och ganska lyxigt) bolag. Å andra sidan fick vi mat, dricka och snacks trots att det inte var så långt. För övrigt kan vara intressant att veta att det inte går att flyga direkt från Sulawesi till Lombok, utan man måste mellanlanda i Bali. För vår del innebar det en övernattning på Balis flygplats - inrikesflygplatsen stänger egentligen ner under natten, men efter en del bråk med kundservice fick vi övernatta i Garudas VIP-incheckningslounge eftersom vi lyckats få en transitbiljett. Slutligen kom vi iallafall till Flores, närmare bestämt Ende, som ligger ganska mitt på ön. Därifrån tog vi direkt en lokalbuss två timmar österut på krokiga vägar till den lilla byn Moni, vid foten av Gunung Kelimutu.

Moni - Kelimutu National Park

Huvudattraktionen i Moni är såklart Gunung Kelimutu, en stor vulkan som i sina kratrar har tre vulkaniska sjöar som skiftar färg beroende på mineralinnehåll. Vi gjorde det klassiska - åkte motorcykeltaxi upp 4.30 på morgonen för att se soluppgången, och tänkte sedan traska de cirka 13 kilometrarna ner tillbaka till byn. När vi kom upp till toppen såg vi sjöarna, som då är olika nyanser av blått, men det var fortfarande mörkt. Så fort det började ljusna drog det dock in en massa moln, och snart såg vi ingenting alls förutom en grå vägg. Vi väntade tappert i två-tre timmar och värmde oss på noodles-in-a-cup, men när det dessutom började regna gav vi upp och traskade ner. 

Resten av dagen promenerade vi runt i byn och tittade lite på ikat-tyger, lokala vävda saronger och sjalar med naturligt färgade trådar. Vad man absolut inte bör missa här är Flores berömda ingefära-kaffe, väldigt gott! Det kan man bland annat få på toppen av Kelimutu, eller på vårt boende, Watugana Cottages, som dessutom har en väldigt trevlig frukost bestående av bananpannkaka och lokal frukt, som till exempel tamarillo och passionsfrukt som är helt annorlunda (och godare) än den vi kan köpa hemma på ICA!

I dimman...

Bejawa

Från Moni åkte vi västerut till Bejawa, som är en liten stad. Resan med lokalbussar tog omkring åtta timmar och inkluderade ett slagsmål mellan vår busschaufför och någon annan lokal person under lunchstoppet. Bejawa besöker man framförallt för att se traditionella byar som finns i närheten. För detta hyrde vi motorcykel för en dag för att besöka några olika. De som vi tyckte bäst om var Bena, som är störst (men också mest turistad) och Nage (som inte är turistad alls). Dessa byar har en speciell sorts hus, och har också "miniatyr"hus som är kvinnliga, och parasolliknande motsvarigheter som är mannliga. Dessa representerar en viss familj/släkt i byn. Dessutom finns också stora stenformationer, som beskrivs som "megalitiska gravar" i vår guidebok. Husen är också prydda med målningar och med buffelhorn, som visar på hur rik familjen är. Man kan också i de mer turistade byarna köpa ikat-tyger och lokala macademianötter. Och så badade vi i en naturlig hot spring, som i princip var en bäck med varmt vatten!

Bena (här ser man både parasoll och minihus)

Buffelprytt hus

Bambuskog

Utsikt över Gunug Inerie

Labuanbajo - Komodo National Park

Sista stoppet på Flores var Labuanbajo, hamnstaden, porten till resten av Indonesien och ett känt dykmekka. Här begav vi oss till dykcentret DiversParadiseKomodo, som kunde förse oss med såväl boende som tre dagars dykning i Komodo National Park. Visserligen behöver man betala inträde varje dag på 175.000 Rp, men dykningen här är den mest spektakulära hittills och väl värd att spendera pengar på! Det första som slog oss var att allt var så stort. Fiskarter som vi sett på andra ställen var betydligt större här, och det fanns en del fiskar som verkligen var gigantiska. Vi fick också se en del haj, mest white tips, även de större än tidigare. En av huvudattraktionerna vad gäller dykning är Manta Point, där man enligt ägaren av dykcentret har 99% chans att se många rays (jättestora rockor). Vi gjorde ett dyk här, och fick tyvärr inte så några stim med jätterockor, men ändå en eagle ray och en liten manta ray. På vår sista dykdag fick vi dessutom se både cuttlefish (även dessa stora) och en bläckfisk som ändrade färg, väldigt coolt!

Sista dagen fick vi också möjlighet att gå i land på ön Rinca och se komodovaraner (kostar 55.000 Rp). De var ganska många, och ganska stora (kring 2-3 meter) och såg i princip ut som någon slags dinosaurier. När vi kom dit på eftermiddagen låg de flesta och sov i skuggan för att smälta maten (som tydligen gärna består av buffel eller rådjur). Under en kort promenad fick vi också se några rådjur, vildgrisar, fåglar som inte kan flyga samt en viewpoint med fin utsikt.

Eagle ray

Räkor

En Bregott-nudie branch!

En dinosaurie på promenad

Från Flores till Lombok - Perama Tour

För att ta oss vidare till nästa ö, Lombok, bokade vi en två dagars båttur med Perama Tour. Vi inkvarterade oss på båten kvällen före avgång, där vi fick middag och där det sedan var fest/disco halva natten. Vi sov på madrasser med kudde och lakan på däck (under tak), och vaknade när båten avgick tidigt på morgonen. Det var tidig frukost, och första stoppet var på Rinca. Eftersom vi redan varit där kunde vi vara kvar på båten och ta det lugnt. Andra stoppet var på en ö i närheten där man kunde snorkla, och som också erbjöd en minihike upp till några viewpoints, vilken vi såklart tog. Därefter körde båten konstant till morgonen därpå, och vi sysselsatte oss bäst vi kunde med böcker och kortlek. Och eftersom det råkade vara vår femårsdag dessutom firade vi såklart med öl!

Andra dagen stannade vi först på Mojo Island där vi promenerade till ett litet vattenfall som hade ett rep man kunde svinga sig i. Andra stoppet var en miniö, där vi var mest för att bada och sola ett tag. Därefter fortsatte båten och la till på östkusten av Lombok, och transfer till Senggigi på västkusten ingick. Allt som allt var maten helt okej, och att sova på däck var inga problem. Lite extra snacks och vatten är dock inte fel att ha med sig. Turen kostade 1,3 miljoner Rp per person och inkluderade en T-shirt!

Utsikt från båten över vulkanön Sangeang

Nu är vi som sagt framme på Lombok, lyssnar på två böneutrop samtidigt och laddar för morgondagen då vi ska påbörja vår tredagarstrek uppför Mt Rinjani!