November 2019 - Raja Ampat, Indonesien - Del II

När liveaboarden lagt till tillbaka i Waisai hade vi lite tid på oss att packa ihop alla våra grejer. Vi blev upplockade av en liten, smal båt som skulle köra oss till vårt första boende, Biryei Homestay på ön Batanta. Denna båttur tog nästan två timmar, och var tillräckligt skumpig trots att vi var väldigt tacksamma att det var strålande sol och nästan inga vågor.

Boendet bestod av tre bungalows. Vår hade en "riktig säng" (detvillsäga inte bara en madrass på golvet), men madrassen var väldigt nedlegad i mitten så det var inte höjden av bekvämlighet. Vi hade ett eget badrum som är utomhus men med lite tak - där fanns en toalettstol, ett torkställ och en stor behållare som man kunde fylla med sötvatten och en skopa så att man kunde duscha. Vi hade en liten veranda med två stolar och ett bord. Det fanns en solstols-stomme på stranden men ingen madrass, så vi hängde upp vår medhavda rese-hängmatta. Elektricitet hade man några timmar på kvällen.

Här hade vi en väldigt lugn och stillsam tid. Nästan för lugnt ibland. Vi fick frukost ganska tidigt, då vi vaknade av solen och var uppe kring sju de flesta dagar. Frukosten var ofta något friterat - bananer eller sötpotatis - men ibland kunde man få någon kaka eller pannkakor. Det var alltid väldigt sött. Sen kanske vi spenderade en liten stund på stranden innan det blev för varmt, var ute och paddlade med kajaken eller var ute och snorklade, eller läste. Lunch fick vi kring tolv/halv ett, och det var ofta ris, grönsaker, tempeh, omelett - en ganska bra blandning av olika rätter, och för det mesta väldigt gott.
På eftermiddagen fortsatte vi med samma aktiviteter som innan. De flesta dagar spenderade vi väldigt mycket tid med att läsa. Middagen serverades vid sju på kvällen, när det blivit mörkt, och därefter var vi ganska nöjda med att se ett serieavsnitt och sen sova.

Den stora fördelen med detta boende var att revet precis utanför stranden var väldigt fint. Simmade man en liten bit bort kunde man ofta se sköldpaddor och mindre revhajar (blacktips), blåprickiga stingrockor och ibland stim med stora papegojfiskar (bumphead parrotfish). När vattnet var riktigt lågt kunde man gå en bit längs stranden, och kunde då få turen att se väldigt små/relativt nykläckta revhajar i vattenbrynet. I detta området fanns också mycket sjögräs inne vid stranden, och har man tur kan man få se sjökor. Vi var ofta ute och spanade snorklandes eller paddlandes i gryning och skymning, men fick tyvärr inte så några under våran vistelse.

Vi åkte också på två utflykter. En dag åkte vi för att få se paradisfåglar. Vi var uppe före soluppgången för att åka med motorbåt bort till en ö. Där gick vi raskt upp för en väldigt brant backe genom tät djungel (och fullt med tusenfotingar och spindlar) för att tillslut kunna skymta fåglarna högt uppe i ett träd. Det var inte en fantastisk upplevelse (det hade vi dock inte väntat oss heller) och guiden från vårt boende sa knappt ett ord under hela turen. Däremot var själva båtturen dit och tillbaka väldigt trevlig. På eftermiddagen åkte vi iväg till ett annat ställe för att besöka ett vattenfall. Även där fick vi gå en ganska bra bit genom djungel, men i lite rimligare tempo. Vi var väldigt fuktiga och svettiga när vi kom fram ,så ett dopp i vattenfallet kändes verkligen fantastiskt!
En annan dag åkte vi på en snorkeltur till en närliggande ö, vilket vi tänkte kunde vara trevligt för att få lite "omväxling". Dock hade vi inte väntat oss att det skulle ingå en snorklingsguide! Det var lite udda att ha någon som snorklade med som man skulle följa, och som pekade ut precis allting (ofta saker som vi inte tyckte var så spännande) istället för att få simma i sin egen takt. Men överlag så hade vi det ändå trevligt.

Efter åtta hela dagar på boendet så var det dags för oss att flytta på oss igen. Ägarna körde oss till vårt nästa boende, Corepen homestay, som låg på "huvudön" i ett område som kallas Dampier Strait, och som har flera dyksajter i närheten. Efter att ha tagit det lugnt ett tag så var vi sugna på att aktivera oss igen, och beslutade oss för att åka ut och dyka redan samma dag. Resterande dagar gjorde vi två eller tre dyk om dagen - oftast två dyk på morgonen mellan frukost och lunch (och med paus på godtycklig ö med lite snacks) och ett dyk på eftermiddagen. Precis som när vi var ute med liveaboarden fick vi se mycket vackra rev, stora fiskstim, hajar, sköldpaddor, bläckfiskar och mycket mer. Och vi fick väldigt god mat och hade ofta tillgång till frukt. Boendet var också ganska simpelt. Vi hade en (bekväm) madrass på golvet och en stor veranda över vattnet med två stycken hängmattor. Duschar och toaletter delades med de andra gästerna. Vi trivdes väldigt bra där, men som bäst de första två dagarna när det bara var ett fåtal gäster på boendet vilket gav en mer mysig stämning.
Vi hade också turen att få se landlevande djurliv - en kväll såg vi en cuscus uppe i ett träd, en slags pungråtta som finns i Papua-området. Väldigt gullig!

Sista dagen försökte vi torka vår dykutrustning så gott det gick, för att sedan packa ihop allting. Vi blev återigen körda med en liten motorbåt tillbaka till Waisai, och för första gången under resan så regnade det på oss under en del av turen. I Waisai gick vi direkt och köpte biljetter till färjan som tog oss tillbaka till Sorong, och till sist kunde vi checka in på hotellet i närheten av flygplatsen och njuta av en ordentlig dusch och en ordentlig säng innan det bar av hemåt igen.

-----------------------------Text in English -----------------------------

When the liveaboard anchored back in Waisai we had some time to pack all our stuff. We were picked up with a small & narrow boat that would take us to our first homestay, Biryei, on the island Batanta. This boat ride took nearly two hours, and was bumpy enough even though we were very grateful that the weather was clear and the water calm.

Our first accomodation had only three bungalows (four when we left). Ours had a "real bed" (i.e. not only a mattress on the floor), but the mattress was very well-used, wo not peak comfort. We had our own bathroom though, which was outdoors with some roof - there was a toilet, a drying rack, and a big container with water and a bailer to use when "showering". We had a small porch with two chairs and a table. There was a sunbed-frame on the beach (without a mattress) so we put up the travel-hammock that we brought. Electricity was available a few hours during the evening.

Here we had a very calm and relaxed stay. Almost too calm at times. A lot of time was spent waiting for the next meal, as we were used to getting afternoon snacks or fruit. The breakfast was served early, and we were often awake with the sun, around seven. The breakfast usually consisted of deep fried bananas or sweet potatoes, but sometimes we would get cake or pancakes. Lunch was around 12 and usually had several dishes: rice, omelet, vegetables, tempeh and sometimes fish. We would spend our days kayaking, snorkeling, or reading in the hammock or on the beach, but the sun was still too hot to endure most of the time.
Dinner was served around 7pm, after dark, and after that we were ususally happy to just watch an episode of a series and then go to bed.

The main benefit of this homestay was the beautiful reef just off the beach. Swimming a bit further to the east we would spot turtles, black tip reef sharks, bluespotted stingray and sometimes schools of big bumphead parrotfish. When the tide was at its lowest you could walk a bit along the beach, and then sometimes be able  to spot some baby sharks and stingrays  in the shallows. In the general area there was a lot of seagrass near the beach, so you could be lucky to see some dugongs here. But even though we were often paddling or snorkeling at dawn and dusk we never managed to see any during our stay.

Too pass the time a bit we also went on two day trips. The first one, we got up before sunrise in order to take quite a long boattrip to a different island. Then we had to do a steep hike through the jungle (among centipedes and spiders) to finally get to the top of the hill and spot some birds of paradise high up in a tree. They were too far away too get any photos, and our guide barely said a word during the "tour". We hadn't really expected much, but I would definitely say that the boattrip in the serene morning stillness was the best part. In the afternoon we went to a different island and again had quite a trek through the jungle (though at a slower pace and without too many critters). We were both humid and sweaty when we arrived at the waterfall, so it was amazing to jump into the cool water!
Another day we decided to do a snorkeling tour to see a different reef than the one off our beach. But we hadn't really expected to get an actual snorkeling guide in the water with us, who would point out everything (including a lot off stuff that we weren't too impressed by), instead of being able to swim at your own pace. It was still a nice trip though.

After eight whole days at this accomodation it was time for us to move again. The owners drove us to our next place, Corepen homestay, which was on the "main island" in Raja Ampat, in an area called the Dampier Strait (which has several dive sites nearby). After spending more than a week intensely relaxing, we were eager to go scuba diving and decided to go already the same afternoon as we arrived. The following days we would do two or three dives every day. Usually two dives in the morning between breakfast and lunch (with a short stop on some island with snacks) and one dive in the afternoon. The food here was also really good, with several dishes and some amazing grilled fish. Like on the liveaboard trip, we had the opportunity to see some amazing underwater life during our dives, including reef sharks, turtles, octopus,nudibranchs and many other things.
The bungalow here was also quite simple. We had a (comfortable) mattress on the floor and a big porch over the water with two hammocks. Showers and bathrooms were shared with the other guests. We really enjoyed our stay at this accomodation, especially the days when there were fewer guests there, which contributed to a really cozy atmosphere. We were also lucky to see some landbased wildlife here - one evening we saw a cuscus up in a tree, which is a Papuan marsupial. Very cute!

On our last day we tried to dry our diving gear as much as possible and then packed everything into our backpacks once more. We were driven back to Waisai in another small boat, and this was I think the only time during our vacation when it rained on us a bit. In Waisai we went straight to buy tickets for the ferry that took us back to Sorong, and eventually we could check in to the hotel nearby the airport where we enjoyed a proper shower and a proper bed before starting the journey back home.

Dag 113, Del I: Chiang Rai - Pai, Thailand

Tänkte att jag skulle dela upp det här inlägget i två delar. Mest för att det varit ganska händelserikt, och för att det finns många bilder. Jag börjar såhär iallafall.

Från Laos till Thailand landade vi i Chiang Rai. Staden är inte speciellt vacker, men har sin charm i annat. Här är betydligt mindre turister än i Chiang Mai och Bangkok, och därmed är det också lätt att hitta billigt boende och billigt allting annat. Ganska mycket av en slump hade vi lyckats timea in det så att vi anlände lagom till helgen, då Chiang Rai visar upp sig från sin bästa sida. Lördag och söndagkväll händer något som kallas Walking street - då en lång gata och några sidogator förvandlas till en marknad. Detta fenomen, framförallt i just denna stad, har gett oss bland våra bästa marknadsupplevelser. Förutom alla souvenirer du kan tänka dig finns här också oändligt med mat och snacks. Just denna marknad verkar verkligen vara gjord för att man ska låta sin middag bestå av en massa småplock som kan ätas medan man går. Bland favoriterna fanns våfflor, vårrullar och kokosnötsglass med kokosmjölk och kokoskött, serverat i en kokosnötshalva (för 20 baht!). Är man i Chiang Rai någon annan dag i veckan kan man istället traska ner till busstationen, som förvandlas till Night Bazaar på kvällen. Något mindre mat men lika mycket souvenirer!

Vad man gör annars är att boka turer eller trekker. Det finns många sevärdheter i omkretsen, och eftersom vi nyligen varit ute och trekkat bestämde vi oss för att ta en fullspäckad sightseeingdag. Denna tur innefattade: White Temple (helvitt tempel), Black House (hus med en massa djurhudar och -ben), Monkey Cave (aporna var större attraktion än grottan), en fantastisk lunch- + efterrättsbuffé (tänk er oändliga mängder med mango sticky rice...), Mae Sai (Thailands nordligaste punkt), Golden Triangle (Treriksröset mellan Thailand, Laos och Myanmar) och ett Opiummuseum. Utöver detta hade man också möjlighet att besöka en by med olika minoritetsfolk, bland annat Long Neck, men det kostade 300 baht i inträde, och bara att fem olika stammar skulle bosätta sig på samma ställe och bli besökta av turister hela dagarna kändes lite fel, så det skippade vi. White Temple var definitivt en av höjdpunkterna; väldigt häftig arkitektur väger upp mot alla turisterna. Det bör vara enkelt att ta sig hit på egen hand, och inträdet är gratis.

Golden Triangle var sjunde - och sista - gången vi befann oss intill Mekongfloden för den här resan.

Fötterna i Thailand, men med Myanmar i bakgrunden

White Temple

White Temple

Inte så blyga apor...

Så, från Chiang Rai skulle vi åka vidare till Pai, var planen. Men eftersom all transport dit går via Chiang Mai, som vi ändå skulle till, bestämde vi oss för att ändra planerna lite. Vi var i Chiang Mai lite mer än en dag, låste in våra väskor på guesthouset och hyrde en motorcykel för tre dagar, och så körde vi upp till Pai. För enkelhetens skull kommer dock hela Chiang Mai-vistelsen att hamna i nästa inlägg.

Att köra denna sträcka innebär många vackra vyer, men man ska räkna med att det är brant och kurvigt. Totalt är sträckan 135 km lång och har så mycket som 762 kurvor. Detta är alltså enkel väg. Tur att man inte är åksjuk! Om Pai kan sägas att det är något av en idyll, en romantisk getaway. Här finns otaliga resorter med mysiga bungalows, i alla prisklasser, och överallt ser man varianter på stadens slogan "Love Pai" eller "Pai in love". Vi hittade oss en mysig bungalow i en lummig trädgård strax utanför stan och stortrivdes. Hela vistelsen gick mest ut på att ta det lugnt, men ändå hann vi med lite marknad, se Pai Canyon, som är väldigt imponerande och vackert, och en tur på en elefant.

Jag googlade lite på elefantställen i närheten av Pai, och hittade Joy's elephant camp - ett ställe där elefanterna bara jobbade fyra timmar om dagen, och endast på morgonen innan det blev för varmt. Det verkade vara ett ställe där de verkligen tog bra hand om elefanterna, men när vi väl kom dit var det tydligt att de inte hade haft någon verksamhet på några år. Vi blev lite besvikna, men fick ändå en upplevelse från stället bredvid - Noi's elephant camp. Det verkade som att de var snälla mot elefanterna här också, men de hade bara två elefanter som då fick sättas i arbete så fort det kom turister. Här betalade vi 400 baht för en timmes elefantridning. Vi red barbacka på en elefantdam som var väldigt snäll och väldigt väldresserad. Lite oväntat var dock att det ingick "bad" nere i floden. Vi tänkte att vi kanske skulle bli lite lätt duschade med vatten, men var inte riktigt förberedd på att elefantföraren skulle börja kommendera cirkuskonster avsedda för att kasta av oss. Vilket ändå blev ganska roligt, även om vi till slut fick säga till att vi tyckte det var nog. Och i den varma solen torkade vi ganska fort, trots att vi var helt genomblöta.

Allt som allt är Pai en ganska liten stad, men här finns att göra och här finns alla möjligheter till att slappna av och ta det lugnt, om man är ute efter några slappa dagar i en hängmatta, eller bara vill strosa runt och dricka stora fruktshaker för 20-30 baht. Dessutom verkar Pai vara känt för sina många jordgubbsodlingar - vi var lite skeptiska först, men de var faktiskt väldigt goda! Nästan svensk kvalitet ;)

En av de brantare kurvorna

Och såhär kunde vägskyltarna se ut...

Love Pai!