Maj/Juni 2018 - Tilos, Grekland - Del II

Så till andra halvan av veckan. På torsdagen hyrde vi moppe och gav oss av för att upptäcka ön. På uthyrningsstället hade vi fått flera tips om olika sevärdheter, vilka vi bockade av en efter en. Första stoppet var Megalo Chorio, den andra byn på ön. "Bakom" byn finns en väldigt hög kulle, och uppe på kullen finns ruinerna av en gammal fästning. Detta var enda dagen då det var lite molnigt och svalt väder, åtminstone på morgonen, men trots det blev det en väldigt svettig promenad då det var ganska brant. Uppe på toppen blev vi dock belönade med ännu en fantastisk utsikt. Vi gick runt bland ruinerna och utforskade även en gammal kyrka som hade altare och väggmålningar kvar. Även i detta område fanns spår av många rader med hus längs med sluttningarna, men precis som i Mikro Chorio var det bara getterna som bodde där nu.

Därefter åkte vi vidare till ett kloster på västkusten, Agios Panteleimonas, ett fint ställe men inte så mycket att se eller göra där (förutom starten till en fem kilometer lång vandringsled). Vi åkte sedan upp till nordvästra spetsen, där det förutom en strand också fanns en påfågelpark. Lite oklart vad de hade påfåglarna till, men där fanns flertalet hanar, honor och ungar, och mängder med fällda fjädrar låg på marken till många turisters förtjusning. Då det började bli lunchdags tog vi oss bort till den lilla fiskebyn Agios Antonios, där vi satt i skuggan tills vi blev kalla av vinden. Ett andra stopp i Megalo Chorio tog vi för att titta på dvärgelefantmuséet. Det var bara ett enda litet rum, och vi fick gå in i rådhuset för att be en av de anställda öppna till oss. Det var ganska intressant att få se och läsa om, och kanske ännu lite roligare att se att de fortfarande hade VHS-kassetter med information som man kunde köpa/låna.
Sista stoppet på turen blev Eristos, en stor sandstrand (vilket är ganska ovanligt i Grekland) där vi la oss för att vila och läsa ett tag. Dock fanns där gott om flugor som bets, så efter ett tag gav vi upp och åkte hem för siesta. Innan vi lämnade tillbaka moppen bestämde vi oss för att ta en sista tur söderut på ön. Vi hade blivit rekommenderade att köra dit eftersom det skulle vara en otroligt vacker sträcka - och det var det verkligen. Vi stannade på flera ställen och tog bilder på utsikten. Något förvånade och lite chockade blev vi när vi nådde vägens slut - en stor soptipp där de samlade och eldade upp allt skräp...

 

Dagen därpå blev ännu en renodlad vilodag med mycket läsning. Vi höll oss på vår strand större delen av dagen, passade på att ta lite bilder och bada mycket. Det var dags för mezekväll på Nikos igen och vi provade kötträtterna denna gången - mycket grillat. Det mesta var såklart gott, men vi uppskattade nog den andra mer (fisk/vegetariskt).

Så blev det dags för vår sista heldag på Tilos. Vi bestämde oss för att gå upp en timme tidigare än vanligt, klockan sju, för att ta ett morgondopp - något vi pratat om hela veckan. Något sömniga tog vi oss ner för alla trappor och kunde njuta av ett skönt bad i det stilla vattnet och det fina morgonljuset. Efter frukost gav vi oss ut på en promenad söderut längs kusten. Det här var dock en varmaste dagen under vår resa - det blåste nästan ingenting - så vi gick inte alltför långt innan vi vände. Så blev det dags för vår sista siesta. Ett sista dopp i havet, en sista dusch. En sista middag på vår favoritrestaurang, Nikos taverna: fyllda jättechampinjoner för mig och en vegetarisk pizza för Valle som hade så mycket ost att vi båda hamnade i en riktig matkoma och knappt kunde få i oss de oliver och öl som vi hade tänkt avnjuta på balkongen. och så packade vi väskorna.

 

Sista dagen på resan fick vi spendera på en annan ö, nämligen Rhodos. Vi blev väckta redan halv sex på morgonen för att hinna äta frukost och ta med väskorna ner till piren innan färjan gick halv sju. Vi fick se en otroligt vacker soluppgång, så det var inte så dumt ändå. När vi anlände till Rhodos skjutsades vi in direkt till Rhodos stad. Där kunde vi lämna våra väskor på ett av hotellen för dagen, eftersom transferbussen till flygplatsen inte gick förrän nio på kvällen.

Vi blev lite lätt chockade och förskräckta av kontrasten från vår lilla, lugna by till denna stora, (ganska fula), stad där nästan alla pratar svenska, danska eller norska, och där solstolsraderna med parasoll nästan enbart har vita-snart-kräftröda turister som ligger och svettas. Vi orienterade oss snart bort till hamnen och gamla stan, ett område med små krokiga gator, inringat av muren till en stor fästning. Där inne var det fullt med restauranger, kaféer och souveniraffärer. Vi passade på att äta pita gyros till lunch och dricka traditionellt grekiskt kaffe. Vi tog också en tur förbi en mindre olympisk arena i utkanten av stan. Resten av kvällen var det mest väntetid, och en middag på en restaurang där alla pratade svenska. Resan hem var lång och trött, eftersom flyget gick strax innan midnatt och tågen hem från Kastrup bara gick en gång i timmen på morgonen.

 

Sammanfattningsvis kan jag säga att vi var väldigt nöjda med vår resa. Tilos var en otroligt charmig liten ö som bjöd på välbehövligt lugn och ro. Guldkanten på vardagen fick vi från vår fina balkong och den lilla strandsträckan som vårt boende hade för sig själv. Något minus var det ganska dåligt utrustade köket - vi fick äta vår frukostyoghurt ur kaffekoppar. Det kändes också som att vi åkte vid precis rätt tillfälle, i början av säsongen. Mot slutet av veckan hade det redan börjat fyllas på med turister. Och ett stort plus var såklart vår favoritrestaurang, Nikos, där vi åt flera gånger.
På återseende säger vi till Grekland, och längtar redan till vårt nästa äventyr - Norge!

Dag 130, Mandalay - Bagan - Kalaw - Inle Lake, Myanmar

När vårt Bangkokflyg landade i Myanmar visste vi inte riktigt vad vi skulle vänta oss av landet. Men trots att Mandalay inte gav så bra första intryck tog det inte många dagar innan vi stortrivdes. Sedan dess har vi ätit otaliga currys, sett otaliga pagodor och klättrat upp för otaliga kullar och berg. När vi skriver det här är det snart dags att lämna landet, och trots att jag längtar till havet önskar jag verkligen att vi hade haft några dagar till här. Eftersom det ännu inte är alltför turistat är det verkligen en bra tid att besöka landet. Vi har mött så mycket vänliga människor här, och verkligen haft en fantastisk tid! Och här finns så mycket att se, väldigt mycket vackra vyer, så jag skulle verkligen rekommendera att åka hit, även om just den här tiden på året är i varmaste laget.

Vår första destination var som sagt Mandalay, en ganska stor stad som är uppbyggd på samma sätt som amerikanska storstäder, med ett rutnät av numrerade gator. Staden är ganska smutsig och trafiken är kaotisk, och om man går runt på gatorna önskar man att man hade munskydd för att slippa avgaserna. Sighterna här finns dock utanför stan, och vi inkluderade en del av dem i en dagstur som vi bokade på vårt hotell. Vi fick bland annat se en buddha (Mahamuni Paya) som varje dag bättras på med bladguld och nu har ett 15 cm lager av rent guld. Att sätta på dessa guldflagor är dock något bara män tillåts; kvinnorna får sitta och titta på. Vi fick se ett munktåg (frukosttåg) i ett klosterområdet där det bodde över 6000 munkar, det var dock väldigt turistat, samt hantverk i form av väveri och träfigurer och -tavlor. Vi klättrade upp för Sagaing hill och blickade ut över de många närliggande pagodorna, och slutligen åkte vi till U'Bein Bridge, världens längsta teakbro, som är en populär solnedgångsvy (men som jag har hört är mycket mindre turistad för soluppgången). Utöver detta klättrade vi även upp för Mandalay Hill för att se en solnedgång, men även där var en hel del turister.

U'Bein Bridge

Från Mandalay bokade vi ofattbart billigt (1,6 dollar per person) men väldigt obekvämt nattåg till Bagan. I Bagan måste man betala en "arkeologisk zon"-avgift, som nu tyvärr är uppe i 20 dollar per person. Bagan var det ställa där vi hade svårast att hitta ett billigt boende; det finns en del för 15 dollar men de hade inga lediga rum, så till slut hittade vi ett för 20 dollar, och det har änsålänge varit vårt dyraste boende i Myanmar. Bagan är lite som Angkor, fast med pagodor och kloster istället för tempel och ruiner. Det är otroligt vackert och häftigt, och väl värt en dag eller två av utforskning, vilket enkelt kan göras med cykel. Det finns ett par stora tempel/pagodor som är väl värda ett besök, men de som är mest givande är de i utkanten, som man kan klättra upp i, och dit inte så många turister orkar ta sig. De flesta av de pagodor man kan klättra upp i erbjuder en fantastisk, oslagbar utsikt, framförallt strax efter soluppgången eller strax innan solnedgången. I Bagan åt vi också en av de bästa currymåltiderna i hela Myanmar (namn). Och man får räkna med att bli smutsig om fötterna - i alla tempel råder förbud mot skor, strumpor, korta shorts och linnen med alltför tunna axelband. Det är bäst att ge sig ut tidigt eller sent på dagen; Bagan var en av de varmaste platser vi besökte i Myanmar.

Några av templen:

Ananda Pagoda, sägs vara det vackraste templet, även om vi inte riktigt håller med. Det är iallafall ett av de större, och bidrar även med gratis påfyllning av vattenflaskor! Shwe San Daw Paya är väldigt populärt kring solnedgången, men som allra bäst kring tre-fyra innan folkmassorna kommer. Dhamma Yan Gyi Temple är det största i Bagan. Pya Tha Da är ett av templen som man kan klättra upp i. Sin Byu Shin Complex är ett övergivet gammalt kloster som är helt magiskt - en fantastisk utsikt och inga andra turister; helt klart vår favorit! Dhamma Ya Zi Ka Zedi är ett femkantigt tempel som är ganska häftigt. Utvöver dessa är även Hti Lo Min Lo, That Byin Nyu samt Sulamani värt att besöka.

Utsiktfrån Sin Byu Shin

Soluppgångsvy

Från Bagan åkte vi vidare till Kalaw, där man mest övernattar inför en trek. Vi bokade in oss på en tredagarstrek som tog oss från Kalaw till Inle Lake, vilket var en av våra bästa upplevelser i Myanmar. Vi hade bra sällskap av sex andra trekkare och en guide som var otroligt duktig och hade många historier att berätta. Stora delar av trekken gick genom landsbygden, ofta på bred väg, så utmaningen bestod i att orka gå långt i den 40-gradiga solen som stod högt på himlen. Första natten sov vi i en by, i en sorts homestay, och andra natten sov vi i ett kloster. Vi möttes alltid upp av två som lagade vår mat under trekken, och vi fick riktigt god mat! Många currygrytor, indiska pannkakor, grönsaksröror och mycket annat gott. Vi såg vackra solnedgångar och många fantastiska vyer, och hade verkligen bra sällskap. Hela äventyret avslutades med en båttur på Inle Lake, som var otroligt vacker, med berg runt omkring, och fiskare som jobbar från sina små båtar.

Vi stannade ytterligare två dagar i Inle Lake. Första dagen tog vi en båttur i sällskap med vårt gäng från trekken, och besökte väveri, tobaksfabrik, silversmedja, en pagoda och ett kloster. Sighterna i sig var inte de mest spännande, men båtturen i sig var det som gjorde hela dagen - en båt kostade 20 dollar för en dag, vilket vi delade på sju personer. Efter denna tur splittrades gruppen, men Davy, en kille från Belgien hade samma planer som vi och gjorde oss sällskap hela vägen ner till Mawlamyine. Vår andra dag i Inle Lake hyrde vi cyklar och cyklade upp till en vingård. Där hade de vinprovning av lokala sorter för två dollar, och vi njöt av tillställelsen (första gången vi dricker vin på resan) i skuggan ett tag. Resten av dagen bestämmer vi oss för att det är för varmt för att cykla några längre sträckor,och nöjer oss med god mat, burmesiskt te (chaite med kondenserad mjölk, med snacks till), mer god mat och fatöl (0,6 dollar) tills det var dags att ta nattbussen vidare.

Klassisk bild av en fiskare i Inne Lake

Vinprovning