Maj/Juni 2018 - Tilos, Grekland - Del II

Så till andra halvan av veckan. På torsdagen hyrde vi moppe och gav oss av för att upptäcka ön. På uthyrningsstället hade vi fått flera tips om olika sevärdheter, vilka vi bockade av en efter en. Första stoppet var Megalo Chorio, den andra byn på ön. "Bakom" byn finns en väldigt hög kulle, och uppe på kullen finns ruinerna av en gammal fästning. Detta var enda dagen då det var lite molnigt och svalt väder, åtminstone på morgonen, men trots det blev det en väldigt svettig promenad då det var ganska brant. Uppe på toppen blev vi dock belönade med ännu en fantastisk utsikt. Vi gick runt bland ruinerna och utforskade även en gammal kyrka som hade altare och väggmålningar kvar. Även i detta område fanns spår av många rader med hus längs med sluttningarna, men precis som i Mikro Chorio var det bara getterna som bodde där nu.

Därefter åkte vi vidare till ett kloster på västkusten, Agios Panteleimonas, ett fint ställe men inte så mycket att se eller göra där (förutom starten till en fem kilometer lång vandringsled). Vi åkte sedan upp till nordvästra spetsen, där det förutom en strand också fanns en påfågelpark. Lite oklart vad de hade påfåglarna till, men där fanns flertalet hanar, honor och ungar, och mängder med fällda fjädrar låg på marken till många turisters förtjusning. Då det började bli lunchdags tog vi oss bort till den lilla fiskebyn Agios Antonios, där vi satt i skuggan tills vi blev kalla av vinden. Ett andra stopp i Megalo Chorio tog vi för att titta på dvärgelefantmuséet. Det var bara ett enda litet rum, och vi fick gå in i rådhuset för att be en av de anställda öppna till oss. Det var ganska intressant att få se och läsa om, och kanske ännu lite roligare att se att de fortfarande hade VHS-kassetter med information som man kunde köpa/låna.
Sista stoppet på turen blev Eristos, en stor sandstrand (vilket är ganska ovanligt i Grekland) där vi la oss för att vila och läsa ett tag. Dock fanns där gott om flugor som bets, så efter ett tag gav vi upp och åkte hem för siesta. Innan vi lämnade tillbaka moppen bestämde vi oss för att ta en sista tur söderut på ön. Vi hade blivit rekommenderade att köra dit eftersom det skulle vara en otroligt vacker sträcka - och det var det verkligen. Vi stannade på flera ställen och tog bilder på utsikten. Något förvånade och lite chockade blev vi när vi nådde vägens slut - en stor soptipp där de samlade och eldade upp allt skräp...

 

Dagen därpå blev ännu en renodlad vilodag med mycket läsning. Vi höll oss på vår strand större delen av dagen, passade på att ta lite bilder och bada mycket. Det var dags för mezekväll på Nikos igen och vi provade kötträtterna denna gången - mycket grillat. Det mesta var såklart gott, men vi uppskattade nog den andra mer (fisk/vegetariskt).

Så blev det dags för vår sista heldag på Tilos. Vi bestämde oss för att gå upp en timme tidigare än vanligt, klockan sju, för att ta ett morgondopp - något vi pratat om hela veckan. Något sömniga tog vi oss ner för alla trappor och kunde njuta av ett skönt bad i det stilla vattnet och det fina morgonljuset. Efter frukost gav vi oss ut på en promenad söderut längs kusten. Det här var dock en varmaste dagen under vår resa - det blåste nästan ingenting - så vi gick inte alltför långt innan vi vände. Så blev det dags för vår sista siesta. Ett sista dopp i havet, en sista dusch. En sista middag på vår favoritrestaurang, Nikos taverna: fyllda jättechampinjoner för mig och en vegetarisk pizza för Valle som hade så mycket ost att vi båda hamnade i en riktig matkoma och knappt kunde få i oss de oliver och öl som vi hade tänkt avnjuta på balkongen. och så packade vi väskorna.

 

Sista dagen på resan fick vi spendera på en annan ö, nämligen Rhodos. Vi blev väckta redan halv sex på morgonen för att hinna äta frukost och ta med väskorna ner till piren innan färjan gick halv sju. Vi fick se en otroligt vacker soluppgång, så det var inte så dumt ändå. När vi anlände till Rhodos skjutsades vi in direkt till Rhodos stad. Där kunde vi lämna våra väskor på ett av hotellen för dagen, eftersom transferbussen till flygplatsen inte gick förrän nio på kvällen.

Vi blev lite lätt chockade och förskräckta av kontrasten från vår lilla, lugna by till denna stora, (ganska fula), stad där nästan alla pratar svenska, danska eller norska, och där solstolsraderna med parasoll nästan enbart har vita-snart-kräftröda turister som ligger och svettas. Vi orienterade oss snart bort till hamnen och gamla stan, ett område med små krokiga gator, inringat av muren till en stor fästning. Där inne var det fullt med restauranger, kaféer och souveniraffärer. Vi passade på att äta pita gyros till lunch och dricka traditionellt grekiskt kaffe. Vi tog också en tur förbi en mindre olympisk arena i utkanten av stan. Resten av kvällen var det mest väntetid, och en middag på en restaurang där alla pratade svenska. Resan hem var lång och trött, eftersom flyget gick strax innan midnatt och tågen hem från Kastrup bara gick en gång i timmen på morgonen.

 

Sammanfattningsvis kan jag säga att vi var väldigt nöjda med vår resa. Tilos var en otroligt charmig liten ö som bjöd på välbehövligt lugn och ro. Guldkanten på vardagen fick vi från vår fina balkong och den lilla strandsträckan som vårt boende hade för sig själv. Något minus var det ganska dåligt utrustade köket - vi fick äta vår frukostyoghurt ur kaffekoppar. Det kändes också som att vi åkte vid precis rätt tillfälle, i början av säsongen. Mot slutet av veckan hade det redan börjat fyllas på med turister. Och ett stort plus var såklart vår favoritrestaurang, Nikos, där vi åt flera gånger.
På återseende säger vi till Grekland, och längtar redan till vårt nästa äventyr - Norge!

Dag 113, Del I: Chiang Rai - Pai, Thailand

Tänkte att jag skulle dela upp det här inlägget i två delar. Mest för att det varit ganska händelserikt, och för att det finns många bilder. Jag börjar såhär iallafall.

Från Laos till Thailand landade vi i Chiang Rai. Staden är inte speciellt vacker, men har sin charm i annat. Här är betydligt mindre turister än i Chiang Mai och Bangkok, och därmed är det också lätt att hitta billigt boende och billigt allting annat. Ganska mycket av en slump hade vi lyckats timea in det så att vi anlände lagom till helgen, då Chiang Rai visar upp sig från sin bästa sida. Lördag och söndagkväll händer något som kallas Walking street - då en lång gata och några sidogator förvandlas till en marknad. Detta fenomen, framförallt i just denna stad, har gett oss bland våra bästa marknadsupplevelser. Förutom alla souvenirer du kan tänka dig finns här också oändligt med mat och snacks. Just denna marknad verkar verkligen vara gjord för att man ska låta sin middag bestå av en massa småplock som kan ätas medan man går. Bland favoriterna fanns våfflor, vårrullar och kokosnötsglass med kokosmjölk och kokoskött, serverat i en kokosnötshalva (för 20 baht!). Är man i Chiang Rai någon annan dag i veckan kan man istället traska ner till busstationen, som förvandlas till Night Bazaar på kvällen. Något mindre mat men lika mycket souvenirer!

Vad man gör annars är att boka turer eller trekker. Det finns många sevärdheter i omkretsen, och eftersom vi nyligen varit ute och trekkat bestämde vi oss för att ta en fullspäckad sightseeingdag. Denna tur innefattade: White Temple (helvitt tempel), Black House (hus med en massa djurhudar och -ben), Monkey Cave (aporna var större attraktion än grottan), en fantastisk lunch- + efterrättsbuffé (tänk er oändliga mängder med mango sticky rice...), Mae Sai (Thailands nordligaste punkt), Golden Triangle (Treriksröset mellan Thailand, Laos och Myanmar) och ett Opiummuseum. Utöver detta hade man också möjlighet att besöka en by med olika minoritetsfolk, bland annat Long Neck, men det kostade 300 baht i inträde, och bara att fem olika stammar skulle bosätta sig på samma ställe och bli besökta av turister hela dagarna kändes lite fel, så det skippade vi. White Temple var definitivt en av höjdpunkterna; väldigt häftig arkitektur väger upp mot alla turisterna. Det bör vara enkelt att ta sig hit på egen hand, och inträdet är gratis.

Golden Triangle var sjunde - och sista - gången vi befann oss intill Mekongfloden för den här resan.

Fötterna i Thailand, men med Myanmar i bakgrunden

White Temple

White Temple

Inte så blyga apor...

Så, från Chiang Rai skulle vi åka vidare till Pai, var planen. Men eftersom all transport dit går via Chiang Mai, som vi ändå skulle till, bestämde vi oss för att ändra planerna lite. Vi var i Chiang Mai lite mer än en dag, låste in våra väskor på guesthouset och hyrde en motorcykel för tre dagar, och så körde vi upp till Pai. För enkelhetens skull kommer dock hela Chiang Mai-vistelsen att hamna i nästa inlägg.

Att köra denna sträcka innebär många vackra vyer, men man ska räkna med att det är brant och kurvigt. Totalt är sträckan 135 km lång och har så mycket som 762 kurvor. Detta är alltså enkel väg. Tur att man inte är åksjuk! Om Pai kan sägas att det är något av en idyll, en romantisk getaway. Här finns otaliga resorter med mysiga bungalows, i alla prisklasser, och överallt ser man varianter på stadens slogan "Love Pai" eller "Pai in love". Vi hittade oss en mysig bungalow i en lummig trädgård strax utanför stan och stortrivdes. Hela vistelsen gick mest ut på att ta det lugnt, men ändå hann vi med lite marknad, se Pai Canyon, som är väldigt imponerande och vackert, och en tur på en elefant.

Jag googlade lite på elefantställen i närheten av Pai, och hittade Joy's elephant camp - ett ställe där elefanterna bara jobbade fyra timmar om dagen, och endast på morgonen innan det blev för varmt. Det verkade vara ett ställe där de verkligen tog bra hand om elefanterna, men när vi väl kom dit var det tydligt att de inte hade haft någon verksamhet på några år. Vi blev lite besvikna, men fick ändå en upplevelse från stället bredvid - Noi's elephant camp. Det verkade som att de var snälla mot elefanterna här också, men de hade bara två elefanter som då fick sättas i arbete så fort det kom turister. Här betalade vi 400 baht för en timmes elefantridning. Vi red barbacka på en elefantdam som var väldigt snäll och väldigt väldresserad. Lite oväntat var dock att det ingick "bad" nere i floden. Vi tänkte att vi kanske skulle bli lite lätt duschade med vatten, men var inte riktigt förberedd på att elefantföraren skulle börja kommendera cirkuskonster avsedda för att kasta av oss. Vilket ändå blev ganska roligt, även om vi till slut fick säga till att vi tyckte det var nog. Och i den varma solen torkade vi ganska fort, trots att vi var helt genomblöta.

Allt som allt är Pai en ganska liten stad, men här finns att göra och här finns alla möjligheter till att slappna av och ta det lugnt, om man är ute efter några slappa dagar i en hängmatta, eller bara vill strosa runt och dricka stora fruktshaker för 20-30 baht. Dessutom verkar Pai vara känt för sina många jordgubbsodlingar - vi var lite skeptiska först, men de var faktiskt väldigt goda! Nästan svensk kvalitet ;)

En av de brantare kurvorna

Och såhär kunde vägskyltarna se ut...

Love Pai!

Dag 91, The Loop - Vientiane, Laos

Kvällspromenad i Tha Kaek

Vi tog oss in i Laos med ett tydligt mål, att åka "The Loop" innan vi tog oss vidare för att utforska huvudstaden och sedan fortsätta norrut och besöka de mer bergiga regionerna. Vi anlände i Savannakhet efter en heldag på buss och skumpiga vägar och stannade där över natten för att vila innan vi hoppade på ytterligare en buss som skulle ta oss till Tha Kaek, start & mål för the loop samt en liten och ganska mysig stad vid Mekongfloden. För alla uppmärksamma läsare som kanske tidigare sett oss skriva om Mekong i både Kambodja och Vietnam så kan jag berätta att det är en av världens längsta floder. Den börjar någon stans långt upp i Kina och flyter på gränsen mellan Laos och Thailand, ner söderut till Kambodja och sedan ut till havet i Vietnam, dvs ständigt närvarande för resor i sydostasien. I vilket fall så märkte vi snabbt kontraster från Vietnam. Här är alla tysta och lugna, man behöver sällan pruta och sen är det ganska folktomt också, Laos har under 7 miljoner invånare på nästan samma yta som Vietnam, som har ca 90 miljoner. Nog om det, vi tog in på ett backpackerhak och fixade en motorcykel, ganska ny och pålitlig Honda (till skillnad från många billiga märken från Kina som cirkulerar här), det kan vara bra att ha när man ska ut i vildmarken. Vi hann pröva på både inhemskt kaffe på Lao vis samt sticky rice, traditionellt och trevligt som omväxling!

Följande morgon gav vi oss av ganska tidigt, körde först till Buddha Cave (Tham Pha Fa), ett heligt ställe som nyligen upptäcktes av en fladdermusjägare (grotta fylld med buddhastatyer) men inte särskilt spännande för oss ickebuddhister. Nästa stopp var däremot desto bättre, Xieng Liab cave, ca 30min trekk genom en stor U-formad grotta som vi har helt ensamma i, inga lampor eller turister i sikte. Vi fick till och med ta av oss skorna och vada genom lite vatten i mörkret för att ta oss ut på andra sidan. Resten av dagen förflöt ganska snabbt, körandes långsamt bland snäva kurvor och höga limestone-formationer innan vi kom upp på höglandet, små byar kantade av sjöar fulla av döda träd. Vi stannade i en liten (väldigt liten) by som heter Tha Lang och fick en mysig bungalow med sjöutsikt för nästan inga pengar alls (50kr).Vi lyckades få punka precis när vi körde genom byn för det låg massa glas på vägen, så vi blev lite svettiga att det skulle bli dyrt att laga, men vi rullade bort till den lokala mekanikern som snabbt skruvade av hjulet och bytte slang för endast 25kr, lite svårt att inte gilla priserna i det här landet!

Xieng Liab 

Första dagen körde vi ca 10 mil och följande dag ca 12, varav 5 var på dammig grusväg, den enda dåliga sträckan på hela loopen, bortsätt från de meterstora hålen som med jämna mellanrum dyker upp. Sen får man också hålla koll på hundar, getter och kossor, som mer än gärna springer ut i vägen, eller bara står där och glor, så man får ta det lugnt. (Vi träffade en kille som hade vält när han väjde för en get.) Dag två avslutades med en tvåtimmarspromenad i djungel till ett vattenfall, där promenaden var den trevliga biten för vattenfallet var nästan uttorkat. Dag tre körde vi enbart 4 mil ut till Konglor cave, en 7.5km lång underjordsflod, som vi åkte båt igenom (och tillbaka), ca 3 timmar totalt. En väldigt spännande och lätt kuslig upplevelse minst sagt, för endast en liten del var upplyst, resten bäckmörkt så när som båtmannens pannlampa. Här ute vid grottan bodde vi på ett lokalt homestay, mitt bland tobaksplantagen, och sov på golvet i en öppen trähydda bakom ett skynke och fick mat serverad av familjen som bodde där (som inte kunde ett ord engelska), en helt unik upplevelse för sig. Sista dagen var den minst spännande, resterande ca 20-22 mil skulle avverkas och bara första delen var omgiven av berg och annan trevligt.

Konglor

Skolbuss, Lao style

Vårt homestay

Det finns så sjukt mycket mer att säga, så många detaljer utlämnade och upplevelser onämnda, mest för att det inte finns tid att skriva (vi författar allt på en surfplatta), och kanske är det inte så många som är intresserade att läsa. Men man sitter här och försöker hålla sig ganska kortfattad men det blir hur långt som helst i vilket fall.

Väl klara med loopen så hoppade vi på en nattbuss och for till Vientiane, där vi spenderat senaste dagarna med tempel, gamla byggnader och saker från tiden då det var franskt, god mat, fruktshakes, traditionell massage och promenader på nattmarknaden längs Mekongfloden (igen). Imorgon bär det av mot Vang V

ieng för nya äventyr och så får vi se vad norr har att bjuda på och jag tror inte vi kommer bli besvikna! Klart i vilket fall är att vi stannar några veckor till här i Laos innan vi tar oss in i norra Thailand där resan ner mot Bangkok börjar, och varifrån vi flyger till Myanmar den 7 mars.

Triumfbågen i Vientiane