Dag 85, Hanoi - Cat Ba - Phong Nha - Hué, Vietnam

När vi kom fram till Hanoi var det som om en våg av lättnad och välbehag sköljde över oss. Kanske var det atmosfären i Old Quarter, med streetfood, kaféer och hantverks- och souvenirbutiker på varenda gata; kanske var det den stora kontrasten från Manila. I vilket fall som helst gick det ganska snabbt upp för oss att Hanoi skulle bli en av våra favoritstäder. Vi spenderade bara två dagar i staden, men hann med några koppar vietnamesiskt kaffe, en magisk brygd som är lite krämig, lite bitter, lite söt - med en smak som påminner om mörk choklad. Dessutom lite souvenirer, ett museum, och en hel del god mat. Vi satte ribban högt för den vietnamesiska maten när vi första dagen satt på plaststolar i miniatyr och åt Bun Cha, som var bland det godaste vi ätit på hela resan. Rätten består av en skål med lite rotfrukter och några färsbiffar eller strimlat kött i en väldigt smakrik buljong; till det serveras ett fat med risnudlar och ett fat med sallad och färska kryddor. Allt blandas och äts tillsammans, kryddat av lime, chili och vitlök efter tycke.

Marknaden i Hanoi

Bun Cha

Vi åkte vidare till Cat Ba Island, och vägen dit innefattade en turistbåt genom Ha Long Bay, som var precis så vackert, disigt och mystiskt som vi tänkt oss. På Cat Ba finns mycket att göra och vi hade nog trivts ännu bättre än vi gjorde om inte lågsäsongen hade gjort att många streetfoodställen var deserterade eller tillochmed igenstängda. Vi gjorde en halvdagstrek som bjöd på vackra vyer, tyst natur och en siktad giant black squirrel bland träden, samt en båttur genom förlängningen av Ha Long Bay - Lan Ha Bay. Vi provade också på bergsklättring, på en strand där branta limestones tornade upp sig, något som Valle tyckte väldigt mycket om men som jag inte riktigt fångades av.

Ha Long Bay

Lan Ha Bay

Valle klättrar uppochner (svårighetsgrad 6B+)

Vi provar äggkaffe, en Vietnamesisk specialitet :)

När det var dags att ta oss vidare söderut tog vi tillfället i akt att prova Vietnams berömda sovbussar; det var inte den mest lyxiga varianten men man kom åtminstone fram något mer utvilad. På något mystiskt sätt hade vi även lyckats få en resa där frukosten ingick, något som var oväntat trevligt. Vi hamnade i Dong Hoi, där vi i sällskap av ett par från Schweiz tog en taxi till en busshållplats där vi efter en timme kunde hoppa på en lokalbussar till byn Son Trach, vilket är stället de flesta väljer som utgångspunkt för trekker och dagsutflykter till Phong Nha-Ke Bang National Park, känt för sina stora, och vackra grottor. Här finns dessutom världens största grotta, Son Doong Cave. Samma dag som vi anlände anslöt vi oss på eftermiddagen till ett gäng andra backpackers för att ta båtturen till Phong Nha cave (inträde 150.000vnd). Att få se grottan från båt var ganska fantastiskt, då det enda som hördes var några fladdermöss, skvalpet från åran och droppande från taket på några ställen. Vi fick även tillfälle att ta oss upp för de många trapporna till Tien Son Cave (80.000vnd). Dagen därpå hyrde vi motorcykel och tog oss på egen hand till Paradise Cave (250.000vnd), som är en av de mest turistade grottorna. Dock finns goda möjligheter att ändå få en häftig upplevelse; i Vietnam är det överlag markant mindre turister under lågsäsong, något som märks extra tydligt på de typiska turistställena. Vad gäller just Paradise Cave är det även av fördel att vara där tidigt på morgonen, gärna när de öppnar. Att vara nästan ensam i en grotta av den storleken är verkligen en spännande upplevelse; tyvärr kommer det under dagen stora busslaster med kinesiska turister med guide, som inte riktigt inser hur effektfull tystnaden är på ett sådant här ställe. Att besöka grottorna i Phong Nha är verkligen något att rekommendera, framförallt om man inte har sett så mycket grottor tidigare. Tyvärr har priserna gått upp ganska mycket, nästintill dubblerats sedan förra året, och vill man ha en ännu häftigare upplevelse och göra en flerdagarstrek i grottorna (något vi hört mycket gott om från andra resande) får man vara beredd på att betala kring 100 USD per person och dag.

Paradise Cave

Paradise Cave

Sista stoppet på vår vistelse i Vietnam var Hué. Här finns lika gott om streetfood som i Hanoi, men med något mindre variation. Här äter man gärna stadens stolthet, Bun Bo Hué (nudelsoppa med nötkött och grönsaker), men det finns också gott om den mer vidspridda varianten, Pho Bo/Pho Ga (nudelsoppa med nötkött/kyckling) som i hela landet äts till frukost, och ibland även andra måltider. Utöver detta är staden även känd för Banh Xeo, vietnamesiska pannkakor. Dessa görs på rismjöl, äggula och vatten, friteras sedan och fylls med grönsaker, svamp, räkor och annat. Är man ändå i staden kan man besöka Imperial Enclosure, citadellen, där man kan se byggnader och bostäder som en gång i tiden endast beträddes av den dåvarande härskaren och tjänstefolk (Nguyen emperors). Strax utanför staden kan man också besöka mausoleum, pampiga gravar från dessa härskare i områden som också innefattade tempel, paviljonger med mera. Det är lite svårt att beskriva dessa gravområden, men de är värda ett besök om man ändå är i Hué. Inträdet för de mer välbesökta gravarna är 80.000vnd, andra är gratis. Den vi tyckte var mest värd var Khai Dien Tomb. Förutom att äta mat och besöka historiska byggnader gick vi också otaliga vändor till (den något stökiga) marknaden i jakt på några sista souvenirer, och gick på en matlagningskurs. Kursen hölls på Waterland restaurant och kostade 350.000vnd per person. Detta innefattade att åka till marknaden och köpa råvaror, och sedan fick vi lära oss att laga fyllda rispannkakor, färska och friterade vårrullar och Hués nudelsoppa. Och självklart äta av det också!

Gullig som husdjur? :)

Tu Duc Tomb

Pannkakssmet

Valle gör iordning fyllning till pannkakorna

Slutligen kan sägas att gränskorsandet till Laos var det smidigaste och mest smärtfria hittills! Mycket mer kan sägas om Vietnam och människorna, maten och kulturen, men det får nog vänta till miniguiden.

Imorgon påbörjar vi "The Loop", 50 mil genom Laos landsbygd på fyra dagar med motorcykel, en tur som kommer att innefatta såväl grottor som små byar. Men hur det går får ni läsa i vårt första Laos-inlägg, som dyker upp om någon vecka! Vilken cliffhanger va? ;)

Dag 69, Palawan-området, Filippinerna

De senaste veckorna har varit fantastiskt sköna och avslappnande - som semester i semestern. När vi nu närmar oss avresan tillbaka till Vietnam har vi en känsla av att vi egentligen ska åka hem (som man normalt gör efter en semester). Istället ska vi komma in i kringresandet igen, förhoppningsvis med nya krafter.

Flyget gick från Manila till Puerto Princesa på ön Palawan. Vi stannade bara en natt här men jag fick intrycket av att det finns lite att se i området kring Puerto Princesa och Sabang, bland annat en underjordisk flod (som dock ska vara väldigt turistad). För att få lite längre tid på varje ställe bestämde vi oss för att bara göra två stopp - en och en halv vecka i El Nido och en vecka i Coron. Vi har varit nöjda med beslutet och njutit av att slappna av på ett ställe, även om vi i efterhand fick höra att Port Barton är väl värt ett stopp på vägen.

El Nido är en stad med ganska mycket turister. Då jul- och nyårsruschen fortfarande var igång när vi kom dit fick vi lägga ner en del tid på att leta boende, men hade turen att träffa på en väldigt hjälpsam indier som hjälpte oss att få ett bra boende i ett lugnt och tyst område. Den vanligaste sysselsättningen i El Nido är att åka på båtturer, då man får en heldag på båt med lunchbuffé, snorkel och fem destinationer. Vi var på tur A, B och C, där de två senare var de bästa. Tur A är väldigt turistad, medan de andra turerna är lite lugnare. Här får man se mycket limestone, laguner, stränder och en hel del snorkling. Är man inte på båttur kan man åka tricycle till en fin strand, oftast Nacpan beach eller Las Cabanas, då stranden i El Nido inte är så badvänlig. En av våra bästa upplevelser i El Nido var när vi tog oss upp för limestoneklipporna som tornar upp sig över staden och bjuder på en fantastisk utsikt. Vägen uppför är något otydlig och fysiskt krävande, då det innebär mer klättring snarare än att gå på stigar, men det var en väldigt rolig upplevelse. Vi hade tänkt gå med en guide (som de flesta gör), men det slutade med att vi, efter lite omvägar, kom upp till toppen på egen hand, vilket sparade oss 500 pesos. Vi hade också turen att träffa på Villiam och Sofia, bekanta från Lund, vilka bjöd på väldigt trevligt sällskap under några kvällar då vi åt middag och drack öl på stranden, samt under ännu en klättring upp till toppen. Utöver det hade vi en härlig frukostbuffé varje morgon för 100 pesos och fikade varje dag på nybakta bullar från bageriet, som bakar hela dagen.

Coron är en stad i samma storlek som El Nido (ganska liten) som ligger på ön Busuanga, en bit norr om Palawan, men som också ingår i Palawan-området. Hit tar man sig med båt från El Nido, en resa som tar närmre åtta timmar och på sina ställen går genom ganska stora vågor - inget som rekommenderas för sjösjuka! Lunchen ingår men är fantastiskt dålig, så man bör ha med sig något själv också. Väl i Coron fick vi ett väldigt bra intryck, en känsla av att trivas en aning bättre än i El Nido; en känsla som också höll i sig under vår vistelse. Vi möttes av mindre turister, lägre priser och ett väldigt trevligt (och billigt) boende där de till och med pratade svenska. Sysselsättningen i Coron är en ungefär densamma, det är båtturer som gäller, framförallt om man vill ligga på stranden. Även här var vi ute på tur A,B och C. Det vi framförallt tog med oss från tur A var en snorkeltur där vi blev bekanta med en sorts plankton med brännande trådar, vilket sved bra ett tag efteråt. Jag tyckte att tur B var väldigt trevlig, framförallt att ta en simtur i Barracuda lake på morgonen när det var alldeles tyst och vattnet alldeles stilla. I övrigt är de två första ganska lika, medan tur C åker längre bort, bland annat till Malcapuya beach, som välförtjänt har ryktet att vara Corons vackraste strand.

En av dagarna här var vi runt och utforskade på motorcykel efter en rekommendation, något vi dock inte uppskattade alls. Vägen utanför Coron är väldigt dålig och tråkig att åka/köra på, och stranden vi till slut nådde svärmade av sandflugor. En något traumatisk, något komisk bild av mig i rikligt med kokosolja och täckt av svarta prickar som utgjordes av döda sandflugor finns i minnet från den dagen. Som tur är åkte vi till hotsprings på vägen hem - badkarsvarma källor där man kan slappna av, njuta av utsikten och få bort blandningen av damm, svett och olja från körandet. Vår bästa upplevelse i Coron var när vi åkte på dyktur. I skärgården finns ett flertal vrak av japanska fartyg som sänktes av amerikanska plan under andra världskriget; vi fick se två av dem, Tangat Wreck och Olympia Maru Wreck, och hade vårt tredje dyk på Lusong Reef. Det var väldigt spännande att dyka kring vraken och dessutom ett väldigt fint rev, och vi fick se två sköldpaddor, en del lionfish, en crocodile fish och en massa annat. Slutligen kan man för fin utsikt traska uppför de 742 trappstegen på Mt Tapyas (som är mer en kulle än ett berg) till Corons viewpoint. Uppe på toppen finns ett stort kors och bokstäverna CORON i Hollywood-stil, som båda lyser upp under kvällen och natten. Alla våra favoritställen för boende och mat kommer som vanligt i nästa inlägg, vår miniguide till Filippinerna.

Kort sagt har vi njutit mycket av stränder, hav, båtturer och nybakt bröd, och lämnar Palawan-området med känslan av att El Nido kan vara väldigt bra, men Coron är en pärla.

Taggig limestone

Solnedgång från Corong-Corong, söder om El Nido

Utsikt över El Nido

Hotsprings

Hotsprings

Barracuda lake

Banana island

Malcapuya beach